Gästgiveriet

Gästgiveriet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur länge tillbaka i tiden det funnits gästgiveri i byn är svårt att exakt bestämma, men ett nybygge insynades år 1740, sedan följde flera nybyggen runt om.

 

Mellan Degerfors (idag Vindeln) och Lycksele fanns ridvägar och gångvägar, och längre fram även körväg, sommar som vinter. Det var naturligt att övernattningsställe fanns att tillgå med tanke på de långa avstånden mellan nybyggen och byn som låg som en centralpunkt. Det var då gästgiveriet kom in i bilden.

 

Efter KB utslag den 22 september 1814 bestämdes att väg, såkallad häradsväg skulle anläggas mellan Degerfors och Lycksele kyrka. Redan då fanns gästgiveriet i byn, även en tidigare byggnad ca 40 meter från nuvarande byggnad.

 

Elias Larsson, född 1767, var den första dokumenterade gästgivaren. Han efterträddes senare av sin son Erik Eliasson, född 1794 och död 1836. Efter hans tragiska död blev det hans hustru Sigrid, född 1799, som men hjälp av drängar och hennes svärfar skötte det hela.

 

Johan Olofsson, tillika nämndeman och granne till gästgiveriet skötte också rörelsen en kortare tid.

 

Erik Eriksson, född 1822, son till Erik Eliasson, återtog gästgiveriet som nu återkommit i släktkedjan. Abraham Forsman, måg till Erik Eriksson, gift med Josefina skötte gästgiveriet. Efter mannens död fortsatte Josefina att driva gästgiveriet.

 

1927 upphörde gästgiveriet. 1924 drogs järnvägen mellan Hällnäs och Lycksele. Nu avlidna bybor berättade att lugnet helt plötsligt spred sig i byn då järnvägen togs i bruk.

 

Vid laga skifte 1869 gjordes en inventering av gårdarna i byn, bl.a bondens Erik Erikssons gård (gästgiveriet), det äldsta bostället i byn. Inventeringen dokumenterades på följande sätt:

 

Mangårdsbyggnad:

62 1/4 x 26 fot och 20 fot hög, granitfot och nävertak. 4 spisar, 2 murpipor, rödmålad.

 

Flygelbyggnad från 1700-talet:

78 x 26 fot, innehåller bakugn även stenkällare 12 x 10 1/2 fot valvad, drängkammare, förstuga, bod, vedlider med genomkörsport.

 

Ladugårdsbyggnad:

74 1/2 x 28 fot, fårstall, tröskloge, 36 x 36 fot i kvadrat, spåntak, badstuga med torkugn och spjälstaket.

 

Vid reparation av mangårdsbyggnaden på 1940-talet så fann man en gevärspipa med ryska bokstäver inristade. Den höll upp murkåpan i köket.

 

Stenkällaren ,var enligt berättelse av J A Ekström, uppförd av kringströvande rymda ryska soldater.

 

 

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved Kontakt: webmaster@ekorrtrask.se